.

Varför plågar jag mig på det viset!? Varför ska jag bry mig egentligen!?
Jag mår mycket bättre om jag inte vet, men ändå driver mig nyfikenheten dit och efteråt blir jag depp och arg på mig själv... Varför ska det vara så svårt och låta bli?! När ska jag lära mig att leva i nuet?! Innerst inne vet jag ju vad som är bäst, varför inte lyssna på den lilla rösten och ignorera den mer frispråkiga som strävar bakåt eller onödigt långt fram.. Suck...

"I love to sleep, cause in my dreams we can be together<3"